måndag 14 februari 2022

 5916/

När något är självklart är något skumt.


5917/

När telefonerna tystnar börjar friheten.


5918/

- Livet har så mycket fint att erbjuda!

- Säg nåt?

- Ja? Jag kanske inte kan komma på något just nu. Men ändå!


5919/

Han ringde och sa: "Tyvärr kan jag inte komma till jobbet idag eftersom jag är fullt sysselsatt med att bearbeta mina känslor inför döden!"


5920/

Bara mycket bra människor, och mycket dåliga människor, duger bra till att vara arbetslösa.


5921/

Man var väldigt medveten. Men man visste inte vad man var medveten om.


5922/

"Äsch! Lite meningslöshet ska väl en karl tåla!"


5923/

"Nä! Jag tror jag hoppar av det här kriget för att i stället satsa på familjen!"


5924/

Jag känner mig misslyckad. Men eftersom jag faktiskt är misslyckad är detta en helt riktig iakttagelse. Och alltså har jag  kvar mitt skarpsinne. Alltid något..


5925/

Man lyckades, samtidigt, snyfta solidariskt över att Arbetarna ersattes av maskiner, och hävda att det var Arbetarna som utförde allt viktigt arbete i samhället. Jag vet inte hur man bar sig åt, men man bar sig i alla fall åt.


5926/

I stora grupper är det lätt att hålla sig för sig själv. I enrum  kan det däremot ibland vara knepigt.


5927/

Har någon någonsin trott på någon enda framtidsutopi? Även om många påstått så? Och varför har den glädjelösa principen: "Ju dystrare - desto djupare!" alltid gällt just utopier?


5928/

Om man ser barn som änglar är man antingen tokig, eller så har man mottagit dyster information om himmelriket.


5929/

En på alla sätt full Ålandsfärja / Är det närmaste man idag kan komma Den Medeltida Karnevalen/ Och där på färjan vimlar det då förstås av intellektuella som älskar att surra om Det Karnevalska.


5930/

"Artonåringar vet ingenting om någonting! Artonåringar är bara artonåringar! Men jag är sjuttioåttaåring, sextioåttaåring, femtioåttaåring, fyrtioåttaåring. trettioåttaåring, tjugoåttaåring och artonåring samtidigt! Och det betyder att jag vet nästan lika mycket som en etthundraåttaåring!"


5931/

- Vem är det som går och går, men aldrig kommer till dörren?

- Vad ska han dit och göra?

- Det sa han inte. Men om jag hörde rätt sa han att det var vägen som var mödan värd?


5932/

Det är ett stort misstag att lägga upp sitt liv så att man inte kan erkänna små misstag eftersom man då  måste ta till stora lögner för att få livet att gå ihop.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar