onsdag 19 mars 2014

1251/ Jag har inga fördomar mot halvdårar, men heldårar kan ibland bli i knäppaste laget.


1252/ - Kämpar han? Jaså, jag trodde han hade betalt?
     (Den som sköter sitt arbete, arbetar. Han "kämpar" inte.)


1253/ - Man måste ha rätt att supa bort minst en bostad per man och år om man är alkoholist!
         
     


1254/ Bara jag själv slipper sjunga störs jag sällan av allsång. Jag brukar passa på att äta. Det är ett knep jag har kommit på. Enda nackdelen är att man ibland blir väldigt mätt.


1255/ Bör vara bättre att ha en misslyckad karriär bakom sig, än en lyckad?
     "Före detta misslyckad" låter väl bättre än "Före detta lyckad"?


1256/ "Det är nyttigt att få komma ut och förakta folk! Om man bara sitter hemma och ugglar kan man lätt få för sig att Alla Andra är bra!"


1257/ Om man lever ett tråkigt liv blir alla yttre glädjesymboler väldigt viktiga: Dans! Allsång! Resor! Osv!
     Men den riktiga glädjen är tyvärr väldigt inbunden. Han syns sällan utåt, och han syns aldrig i vimlet. Det anses omöjligt att vara glad, och till exempel sjunga allsång samtidigt, det har all forskning visat.


1258/ Han fick, till sin förvåning, ett ultimatum: "Om du inte omedelbart erkänner att min nya verklighetsbeskrivning är bra, är du dålig!"
      Ett ultimatum är det ultimata sättet att göra slut. Där hade han tur.


1259/ För att känna sig själv, måste man älta sig själv. Att älta är ett underskattat nöje.


1260/ Visst är det skojigt att vifta med strukturer i luften! Men strukturer kan vara väldigt tveeggade vapen. Plötsligt drar någon sitt struktursvärd mot dig! Han svingar svärdet, och han hugger till! Och då står du där. Där du ligger. Hans struktur var helt enkelt mer slagfärdig än din.


1261/ Hon kunde bara en enda sång. Hon framförde "Klagosång över mitt misslyckade liv!" för alla som orkade lyssna. Men det var inte många. Det var få. Och det blev färre.
     Då blev den yttre klagosången till en inre monolog. Och den inre monologen bet sig fast i kroppen. Och i ansiktet. Och överallt. Och så var det färdigsjunget för hennes del. Dödsannonsen var det sista man hörde från henne.


1262/ Såna som ständigt surrar om DÖDEN, och tror att den därmed blir ofarlig.
     Och såna som vägrar att ens tänka på döden.
     Finns ingen vettig mellanväg?
     Inte meningslös utspädning till pladdrig konversation.
     Och inte ett lögnaktigt förnekande.


1263/  "BARA jag får större bröst! BARA jag får träffa en psykolog! BARA jag får vänner! BARA jag får en diagnos! BARA jag vinner en miljon! BARA jag får ett bra betalt jobb som jag trivs med och där jag får utveckla alla mina förmågor! BARA jag får en man, en kvinna, en katt, en hund, och en lägenhet!"
     Men alla dessa BARA bor utanför dig själv. Och det är där du bor. Så är det bara.


1264/ Men man får aldrig ta en genväg och gå rakt på resignationen! Absolut inte!
     Så här ska det gå till: Först måste du identifiera dina problem!
     Sedan ska du försöka lösa dina problem!
     Men, det gick alltså åt hellwitti?
    Grattis! Nu, men först nu, har du rätt att resignera! Lycka till!


1265/ Gott humör är ett farligt vapen, som bara ska användas i absoluta nödfall.
     Annars riskerar man att helt förlora sitt goda humör, och det är sannerligen inte roligt.
     Det kanske trots allt är bäst att du kompletterar med en hagelbössa?


1266/ Jag är ointresserad av att se andra idrotta. Sen får dom vara hur dopade dom vill.
 Och hur kvoterade som helst. Mitt idrottsointresse räcker till för all idrott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar