3878/
Det är trevligt att vara Statsminister. Bland annat blir man lätt igenkänd. Det är trevligt att bli igenkänd. Men det är inte trevligt att hamna i blåsväder, men blåsväder hamnar man ändå lätt i som Statsminister. Som nu då på julen -2020: Statsministern hade just på skarpen sagt till Folket att snällt hålla sig hemma i julhandeln. Så att Folket inte skulle smitta folk, som inte hade vett att hålla sig hemma i julhandeln. För det var full smittspridning på gång ute på stan och det vet ju alla att det inte finns något som smittar så bra som just julhandel. Och Folket lydde förstås snällt Statsministern eftersom det var ett lydigt folk som sällan ställde till med revolution eller annat ofog. I alla fall lydde Folket någotsånär snällt, och vad kan man mer begära av ett folk, och allt var frid & fröjd som det ju ska vara när det är jul och allt. Men när sen Statsministern själv siktades ute i, mer eller mindre, skumma affärer mitt i kokande julhandel blev Folket förbannat, fast Folket annars inte ansågs ha särskilt kort politisk stubin. Illa illa, men det borde Statsministern förstås ha kunnat räkna ut i förväg. Visst, men en Statsminister har så himla mycket att räkna ut, att han den här gången råkade räkna ut alldeles fel. Och så gick det som det gick, och det gick inte alls så bra. Härav kan man lära att till och med en folkvald Statsminister har mycket att lära. Nå men alla svenskar, som råkar vara liksom lite kända, har mycket att lära. Sverige är ett u-land när det gäller att vara känd, det säger alla. Och alla utländska kända vet att det är hur lätt som helst att INTE bli igenkänd. Om man nu verkligen INTE vill bli igenkänd. Vilket förstås ofta är mycket tveksamt, men det är en annan historia som vi här helt hoppar över, på grund av platsbrist och lättja. Hursomhelst är det hur lätt som helst att INTE bli igenkänd, om man nu verkligen så önskar: På med en töntig peruk! På med ett par töntiga glasögon! Och så toppar man det hela med en töntig toppluva! Jag vet att många anser att en rånarluva är det som döljer dina drag bäst. Kanske det. Men jag måste ändå bestämt avråda från att bära rånarluva eftersom denna luvtyp väcker alldeles för stor uppmärksamhet av alldeles fel slag. Och det var just uppmärksamhet man ville undvika, så undvik rånarluva är mitt råd: "Väck inte den björn som sover!" framförallt inte om den björn har kamera, vilket så gott som alla björnar har nuförtiden. Nej, man ska se ut som folk, och inte som en rånare! Man ska se ut som en helt vanlig, och helt ofarlig, tönt! Men hur gör man då, om man är så himla känd att man ständigt har en SÄPO-gubbe flaxande runt bena? Ja, då måste förstås också han kläs ut! Det är lätt att säga "klä ut", men klä ut till vem, eller till vad, undrar många oroligt. Ja, varför inte klä ut SÄPO-gubben till en typisk SÄPO-gubbe? Alltså, tota till han, så han ser ut som såna där typer brukar se ut på bio, och inte i den gråmålade verkligheten. För då fattar Folket, som är så himla klokt att man inte tror att det är sant, att det bara handlar om en banal filminspelning av ännu en urtråkig action-rulle. Som inte har ett dugg med verkligheten att göra. Som man nu helt kan strunta i. Som ändå kommer att gå på teve om några år. Som man då kan strunta i att se Eller hur man nu gör då. Det får bero på den dåvarande dagsformen. Har man sett en actionfilm har man sett dom alla, och att hemliga agenter är det tråkigaste som finns är ingen hemlighet för Folket. Men! Nu var det jul! Och i jultider är allt enkelt: Det är ju bara att klä ut SÄPO-gubben till Tomte-gubbe! "Ho-ho-ho!" som dom säger i utlandet. Eller om SÄPO-gubben skulle råka vara lätt invandrad blir allt ännu lättare: Det är bara klä ut han till Pepparkaks-gubbe! För vem noterar ens en Pepparkaks-gubbe ute på stan i rykande julrusch, ingen! Det finns alltså hur många möjligheter som helst att klä ut folk så att folk ser ut som folk! Huvudsaken är att man inte ser ut som man brukar se ut. Man ska likna ingenting. "Att vara utan att synas!" bör bli ett bra motto för din förklädnad. Nu var detta förstås tyvärr inte alls ett socialdemokratiskt motto från början. Tvärtom, det var liksom lite Wallenbergskt, och det. Men vadå? Socialdemokrater har alltid varit behändiga på att suga upp allsköns smått & gott från alla möjliga och omöjliga håll! Så även detta motto kommer nog att slinka ner i partiets rymliga historiska skattkista. Ja! Nu är du alltså förklädd! Nu är du hur fri som helst i din fiffiga förklädnad. Nu kan du röra dig fritt ute på stan. Ingen kommer att kunna känna igen dig. Ingen kommer att bry sig ett dugg om dig. Du kommer att vara hur fri som helst. Nu kan du göra precis vad som helst. Och du kan uppföra dig hur som helst. Fast inom rimliga gränser. Förstås. Någon måtte får det vara på en förklädnad. Och någon ordning måste det nog vara även på en förklädd Statsminister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar