6689/

Den hädiska tanken biter sig fast: Det klokaste man kan göra är kanske att totalt strunta i klimatkrisen? Alternativen verkar inte vara mycket att hänga i julgran. Men då kanske också klokt att hålla tyst om sitt struntande?  Och sen i lugn och ro invänta syndafloden. Det gick ju bra förra gången. Fast inte för alla, förstås. Det blev ett visst svinn, det blev det.  Och det kommer det kanske att bli nu också. Tio miljarder människor tror jag knappast på. Så! Låt syndafloden komma, om han så önskar! Låt vattnet flöda! Och allt och alla kommer att bli rejält omskakade! Men det är , som man säger, inte bara ketchup som mår bra av att omskakad.

6690/

Ekerwalds "Fördelen med att bli gammal", nja? Hoppas han själv blir övertygad, ingen annan lär bli det, även om det är en trevlig tanke. Tyvärr tror jag fortfarande att åldrande är förfall, på alla fronter. Men jag har så gärna fel, vi får se. Men han är förbluffande romantisk (jag menar naiv) ibland. När det gäller Lenin, Folkets, och Arbetarnas, och nyfödda barns vishet. Och den rent osmakliga idylliseringen av demens. Nyfödd har jag varit själv, även om det är ett tag sen, men varken då eller nu noterade jag någon större vishet hos mig själv. Och så det gamla vanliga: "Ju östrare - desto visare!" Jaja. Men han är ju ung än, i varje fall under hundra, så mycket kan hända.

6691/

Men ibland är det bra att få extremt långa funderarperioder. Även om man egentligen inte alls vill. Men tvingas av omständigheterna. För det kan ta tid att fundera på De Tre Ständigt Funderade: Livet, Kärleken, och Döden. Och populärast, men bängligast, av dessa tre är förstås Kärleken. Men ibland räcker det med att se henne närma sig, så vet man i alla fall något om den saken.