3650/
Förr fanns det kannibaler. Och förr fanns det skämtteckningar där kannibaler kokade missionärer i stora kastruller. Det var som det var förr:
"Nu är det så att jag råkar vara kannibal. Infödd och inbiten kannibal. Och det är ingenting särskilt med det, tycker jag. Det tillhör helt enkelt min kultur att vara kannibal. Och eftersom det är så, ska det också vara så. Det är hur naturligt som helst, och inget att gapa om. Det finns hur många kannibaler som helst här i världen. I alla fall på den här ön. Och kött är gott, rysligt gott, det tycker alla. Alla jag känner. Här på ön har vi ätit folk i mer än tvåtusen år, enligt den senaste forskningen. Tvåtusen år, det är inte dåligt, då kan man börja tala om traditioner! Och ingen har någonsin klagat på alla dessa år. I alla fall inte vad jag har hört. Och vad skulle dom väl klaga på, att äta eller ätas, det är lika för alla, kan en måltid bli mer jämlik än så? Det finns gott om folk, och det är gott med folk, det finns alltså inga som helst problem med tillgång och efterfrågan. Huvudsaken är att vi får vara i fred med vår mat och vår kultur. Och att vi får kalasa i lugn och ro, så man har tid att smälta maten och slipper rapa i ett, som dom gör på grannön där dom är ociviliserade vildar hela bunten. Men det finns förstås alltid såna som klagar och vädrar sina unkna gamla fördomar. Fast folk får ha sina fördomar i fred för mig, bara jag får vara i fred för folks fördomar. Ja, fred och fred! Allt kan förstås inte handla om fred här i livet. Ibland måste man kriga för att få fast folk att stoppa i kastrullen. Det är sällan det finns frivilliga, men det där brukar ordna upp sig i krig, alltid är det nån som inte springer så fort, och han brukar ju dessutom då ofta vara fet och fin, inga problem. Visst finns det dom som klagar på oss kannibaler, visst, men kannibalism bör väl ändå vara bättre än jordbegravningar som dom lär ha i vissa outvecklade länder? Idiotiskt med jordbegravningar, varför gräva ner sånt som går lika bra att äta upp? Bättre göra precis tvärtom, sånt som går att äta ska man gräva upp ur jorden! Grönsaker och sånt där krafs som en del gillar. Framförallt kvinnorna har fått för sig att man ska ha lite grönt till rött kött. Ja, inte vet jag, men det där gröna är inte riktigt min grej. Och så lär det finnas såna som bränner upp folk bara för att sen stoppa ner askan i små burkar har jag hört? Men jag vet inte om det är sant, det låter nästan för dumt. Vad ska dom göra sen med alla burkarna? Det har jag aldrig fattat, men det har väl alltid funnits exotiska seder i avlägsna länder. Men deras burkar är deras huvudvärk. Men jag antar att man måste försöka vara tolerant. Även mot andra kulturer. Min kultur är min, men din kultur är din, och aldrig mötas de två, annat än i min kastrull, som vår store skald säger. Men nu har det puttrat på riktigt bra, dags att avsmaka. Mmm? Han behöver nog en kvart till? Minst. En del vita är sega värre. Och dom säger att ju mer religiösa dom är, desto segare är dom, och behöver alltså extra koktid. Ja, inte vet jag om det stämmer, men att folk kräver olika koktid vet alla ju alla. Bäst att ge han tjugofem minuter till, han hade ju kors och allt, och det vet man ju vad det brukar betyda. Ungefär tjugofem minuter kvar, men sen blir frågan vad man ska servera till? Numera varnar dom för att bara servera rött kött, utan dom vill att man ska blanda upp steken med grönsaker, och gräs, och allt vad det nu är. Personligen är jag inte mycket för det här nya köket. För mig är kött kött. Och kött är gott. Så ser jag på saken, inga problem!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar