fredag 30 oktober 2015

1841/ Såna som summerar: "Det här har jag gjort av mitt liv!"
     Och såna som summerar: "Alla var dumma mot mig!"




1842/ Det dunkelt tänkta, är det strukturellt sagda.
(Om jag får syn på en struktur lovar jag att säga till. Men strukturer lär vara ena lömska små rackare. Och snabba som, jag vet inte vad.)




1843/ Ett land där man är smart när man är sjukskriven är snart ett sjukt land.




1844/ Om Jesus kom tillbaka skulle han få se på Fan.




1845/ Såna som pratar om "hela människan" är påfallande ofta halvtokiga.




1846/ Halvkvädna visor väsnas mindre.




1847/  Än så länge har kvinnor lättare att ta emot pengar av män, än tvärtom. Men det är bara en tidsfråga.




1848/ För henne var "skolk" samma sak som "frihet". Hennes liv gick ut på att "lura pappan". Men hon lyckades, naturligtvis, bara lura sig själv. Att smita från krav är ett ganska enfaldigt livsmål, även om det naturligtvis kan ha sin charm.




1849/ Dom tror att dom diskuterar när dom bara säger emot, och dom tror att dom tänker när dom bara citerar.




1850/ Höger-vänster-skalan saboteras glatt av alla som ser "politiker" som ett opålitligt kollektiv.




1851/ Har alla grupper rätt att hävda vad som är "heligt"?  Och måste sen Alla Andra respektera deras heligheter? Om, till exempel, nazister hävdar att "Mein Kampf" är en helig skrift? Måste då Alla Andra respektera denna helighet? Om inte, varför inte?  Eller är det bara viss helighet som måste respekteras? Och vem bestämmer då vilken helighet? Jaså, han. Som vanligt handlar det om makt: "Vad som är heligt, och vad som ska respekteras, bestämmer JAG!"




1852/ KÄMPA! Eller, som det heter med små bokstäver: Tycka.




1853/ Han tyckte att det skulle bli mer spännande med ett mer avspänt förhållande. Tyckte Han. Men tyckte inte Hon. Och jag vet inte vem som vann. Det var väl någon av dom två.




1854/ En tredjedel sjukdom, en tredjedel fusk, och en tredjedel utvidgat sjukdomsbegrepp.




1855/ Den som tiger samtycker sällan. Tystnad är ett tecken på misstro.




1856/ Hon var knäpp, men inte komplicerad. Tonåringar i sextioårsåldern gör ibland ett ganska barnsligt intryck.




1857/ Yttrande- och tryckfrihet är bra. Men dåliga debatter är inte bra. En dålig debatt kan aldrig bli för kort, och det finns till och med debatter som skulle må bäst av att aldrig ens hinna börja, till exempel den där dom hade om. Nej, den var nog för dum för att nämnas i det här sammanhanget.




1858/ Såna "som inte kan svenska så bra" är sällan särskilt bra på att ljuga. I alla fall inte ljuga på god svenska. Och är dåliga på att liksom linda in, och lindra, sitt språk, utan blir ofta väldigt direkta. Först blir man som förvånad när folk säger vad dom tycker och känner, utan att linda & lindra, men sen vänjer man sig.




1859/ Först sa Dom: "Det där är inte DEN RÄTTA kristendomen!"
     Sen sa Dom: "Det där är inte DEN RÄTTA kommunismen!"
     Och nu säger Dom: "Det där är inte DEN RÄTTA Islam!"
     Visst är det trevligt att Dom alltid vet vad som är DEN RÄTTA läran. Men vad hjälper deras teoretiska sanning mot tusen-miljoner människor med en mördande praktik.




1860/ Nu ansåg han sig redo för att dö. Inte för att han hade gjort allt.Utan för att han inte hade något annat på gång.




1861/ Om hon inte gått in för att vara bra skulle hon ha blivit en bättre människa.




1862/ Ju mer uppblåst man är desto lättare drabbas man av pyspunka.




1863/ Fast förr hörde man ofta: "Barn ljuger aldrig!" Hör man sällan idag. Ibland verkar det nästan som om det finns framsteg även i debatten.




1864/ Jag behöver mer sömn än alkohol, men mest av allt behöver jag mitt eget tempo, och här har jag en hel del att säga till om, "lite lagom", som dom gamla romarna brukade säga, fast på latin förstås.




1865/ "Jag är njutningsmänniska!" sa Hon. Stolt.
          "Det är jag med!" sa Han. Fast tänkte: Det beror förstås på vad man menar med njutning? Jag njuter mer av att ha välvårdad ekonomi, än av att dricka dyra viner som jag inte har råd med!
          "Vad tänker du på?" sa Hon.
          "Inget särskilt!" sa Han. Men menade: Om man tror att njutningar alltid måste vara svindyra tror jag inte att man är någon särskilt kreativ människa!
          "Visst har vi det väl bra!" sa Hon. Och väntade på hans instämmande: "Visst har vi väl det!" Fast ibland får man vänta förgäves. Jag vet inte om just det här var ett sånt tillfälle.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar