DET ÄR SYND OM VIKTOR ORBAN

1738/ Det är synd om Viktor Orban. Han är premiärminister i Ungern, men det är inte därför det är synd om honom. Nej, det är synd om Orban som inte fattat det här med demografi. Och alltså inte heller fattat hur framtiden kommer att bli.
     Det är ofta svårt att förutsäga framtiden, men ungefär så här tror demograferna att Europas framtid kommer att bli: Det kommer att bli fler och fler åldringar, men färre och färre i arbetsför ålder. Den känsliga befolkningspyramiden kommer att nervöst börja vicka och vackla och i värsta fall kommer gator och torg att fyllas av virriga åldringar som hjälplöst stultar omkring.
     Då blir det kris i befolkningsfrågan, och då finns bara en räddning, nämligen invandring av ung, frisk och rask arbetskraft som glatt försörjer och vårdar alla våra åldringar.
     Invandring är nämligen, som alla svenskar fått lära sig, en RESURS. Och att invandrare är en resurs har (nästan) alla svenskar fattat, men det har inte stackars Orban fattat.
     Därför är det i dag synd om Viktor Orban och i framtiden kommer det att bli ännu mera synd om honom. Och om Ungern.
    Och ska vi svenskar peka finger åt Orban och hånfullt säga: "Vad var det vi sa!?"
    Nej det ska vi inte. Riktigt goda krafter hånar aldrig andra.
    Så vi ska inte håna. Eller ens peka finger. Vi ska egentligen inte heller tycka-synd-om. Att tycka-synd-om är snarare sentimentalt än effektivt.
    Utan då ska vi hjälpa. Då ska vi dela med oss av alla de invandrade resurser, som vi då kommer att ha väldigt gott om, eftersom vi svenskar varit så kloka att vi i förväg fattat framtiden.
     Och då kommer Orban att bli glad.
     Och då kommer alla ungrare att bli glada.
     Och då kommer alltså alla att bli glada.
    Och då kommer det äntligen att bli en framtid att se fram mot.