3706/
"De äldres behov är oändliga!" / Var det en som sa på radion / Möjligtvis av misstag / För om det är så sorgligt så är det sannerligen sorgligt / Eller i alla fall olösligt / Om behoven är oändliga är resurserna otillräckliga / Alltid / Och då är det eländes-elände / Måste vi verkligen lära oss att inse att resurserna inte är oändliga / Även om vi inte vill inse det / När vi anser att behoven är oändliga / Och att aldrig mötas de två / Eländes-elände / Och måste vi också lära oss att inse att det inte alltid finns behändiga skurkar att tillgå / Såna som man kan lita på att man alltid kan skylla på / Såna man kan smutskasta i lugn och ro / Såna som man kan rulla i asfalt och diskvatten / Och intresserat studera slutresultatet / Men om det inte finns några pålitliga skurkar / Och om resurserna inte är oändliga / Fast behoven bara växer och växer / Då ligger vi illa till / Då är det verkligen dags för eländes-elände / Vårt vackra välfärdssamhälle byggde på den vackra tanken att vi lätt kan lösa alla problem / Bara vi får tillräckligt med resurser / Och med tillräckliga resurser menas helt enkelt oändliga resurser / Allt åt alla och det fort / Allt åt alla och det helst redan igår / Att överge denna vackra tanke tar emot något grymt / Ska verkligen detta vackra välfärdsbygge behöva braka ihop som en fuskbygd hundkoja frågar sig många / Ska allt dränkas i en störtskur av skadedjur och mögel / Skulle det börja regna in även när det var vackert väder / Och hur skulle det bli med golvdraget / Och radondöttrarna skulle glatt dansa på bordet / Men ett fungerande välfärdssamhälle får faktiskt inte vara ett fuskbygge / Hur skulle det till exempel gå med tryggheten om till exempel taket blåste bort / Om resurserna inte är oändliga finns det ingen Gud / Anser många / Ska man verkligen behöva bli religiös bara för att man inte fattar ett dyft / Ska det behöva gå så långt att vi måste tända ljus och samlas i kyrkorna istället för att samla i ladorna / Det stabila hus vi en gång hade visade sig vara en synvilla / Det stenhårda huset som inte ens vargarna kunde blåsa omkull / Fast vargarna verkligen försökte hela natten / Men på morgonen gav vargarna upp / Med svansarna mellan benen och mössorna långt neddragna över skammen / Huset som skulle stå i tusen år / Riket som skulle vara för evigt / Allt bara brakade ihop på grund av bristande resurser / Huset som brast / Någon som svek / Men ingen som visste vem det var som svek / Och ingen som visste vem eller vad man skulle skylla på / Man blev nästan som nedstämd där ett tag / Ja vad skulle man göra / Man kunde lika gärna bli nedstämd / Det enda man egentligen kunde enas om var eländes-elände / Och det var ju i alla fall en början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar