3051/ "När får vi äntligen rätt att duga precis som vi är!?" sa den kraftigt tatuerade kvinnan upprört.

3052/ Bortsett, naturligtvis, från det odrägliga språket är Björn Ranelid en riktigt bra författare.

3053/ Det bästa man kan göra för sina barnbarn är att inte skaffa några barn.

3054/ "Fast fördelen med döden är väl då förstås att man ändå inte fattar den?"

3055/ Hon var en hejare på att sörja.

3056/ "Men allt det här mördandet av folk? Jag vet inte, men ibland tycker man väl nästan att det går lite för långt?"

3057/ Egentligen sitter vi alla och bara väntar på att något oväntat ska hända. Och det gör det alltid.

3058/ Hon hade egentligen allt. Hon hade diagnos, hon hade hund, och hon var tatuerad. Vad kunde hon mer begära? Uppmärksamhet, förstås. Och det var förstås viktigast av allt.

3059/ Idrotten är en hälsofara: Han cyklade Vättern runt. Visst. Men sen la han av. Han hade gjort sitt, tyckte han. Men då tyckte han fel. Och dog. Nä, han skulle ha struntat i Vättern, och istället satsat på den betydligt viktigare vardagsmotionen. Men, det är förstås lätt att vara efterklok när man väl är död.

3060/ För att vara "stridbar" måste man också vara korkad. Man måste tro att man alltid har rätt. Men det har man inte alltid, hur korkad man än är.