måndag 28 april 2014

1472/ Så länge vi har råd med höga skatter, har vi råd med kultur. Sen får vi se hur vi gör.


1473/ Blyga gör ibland oväntat djärva saker bara för att bryta igenom blyghetsvallen.


1474/ Och så var han 95+. 95 plus. Men, plus vad egentligen? Han erkände inte döden som trolig, eller ens tänkbar, framtid. Han hade varken mognad eller mod. Men livslögnerna hade förstås växt sig stora. Dom säger att öron och livslögner är det som växer bäst på gamla? Och ibland har dom väl rätt.


1475/ Ju stoltare klassresenärer är över sin egen resa uppåt, desto svårare blir det för deras barn att bli stolta. För det är bara resor uppåt som räknas. Att resa nedåt är helt otänkbart, och till och med att stå stilla, ses som en misslyckad tillbakagång.


1476/  Den som försöker göra som sina föräldrar, har inget lärt av sina föräldrar.


1477/ Det kommande klasslösa samhället? Där allt skulle bli bra? För alla? Utom förstås för dom som inte platsade. Men det var rätt åt dom. Står man på fel sida i klasskampen, får man skylla sig själv. "Det avgörande är klasståndpunkten!" Det sa ju alla. Och då var det väl så.
     Men för mig, ungefär lika troligt som Sagan Om Himlen. I Himlen skulle alla äntligen bli lyckliga. Utom dom som kom till det där andra stället. Trevligt var där inte, men det var rätt åt dom. Är man elak, och struntar i att bättra sig i tid, får man faktiskt skylla sig själv.
    Men. Var det någonsin någon som trodde på någon av dessa sagor?
    Vem då?
    Och vad hette han i efternamn?









1478/ Alkoholism är en sjukdom kleptomani är en sjukdom sexmissbruk är en sjukdom övervikt är en sjukdom rökning är en sjukdom snus är en sjukdom spelberoende är en sjukdom brottslighet är en sjukdom allt är en sjukdom utom sjukskrivning som inte är en sjukdom utan som bara leder till en sjukdom.


1479/ Han grubblade jättemycket över "Konstnärens roll i samhället." Och han grubblade djupt, nå så in i spisen.
     Men redan på den tiden var jag mer intresserad av "Cyklistens roll i samhället."  Och inte var jag väl så där våldsamt djup heller.


1480/ Jag är ingen osäker väljare. Jag vet precis när jag vet för lite för att kunna välja. Och när jag  helt saknar kunskaper för att kunna ta ställning, avstår jag helt från att ta ställning. Det finns stora fördelar med att leva i stor osäkerhet. Så länge man är osäker fortsätter man att samla in information. Den som är säker vet däremot sällan vad han väljer. Det är alltså den som är säker som är den osäkre väljaren. Ja, det där känner ju alla till, men ibland kan det ändå vara bra att ha det nedskrivet på papper.


1481/ Det visade sig, till min överraskning, att universitetet var betydligt lättare än gymnasiet. Man slapp stiga upp i ottan. Man slapp plottrigheten med en massa ämnen. Man kunde koncentrera sig på ett ämne i taget. Felet med skolan var att den var fullsmockad med lektioner, Det var skönt att få plugga i lugn och ro, utan att störas av en massa lärare eller lektioner.


1482/ Det viktigaste får man aldrig veta. Tänk om man levt på 1600-talet? Hade man då kunnat vara ateist? Eller hade man ens kunnat tänka tanken att vara ateist? Utan att rysa? Får man aldrig veta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar