6633/
NJA - som är tveksam till all satir
SPE - som väldigt gärna vill bli satiriker
SPE: Jo det är så att jag tänkte börja jobba som satiriker. På heltid. Så jag skulle behöva några råd.
NJA: Välj ett annat yrke. Det finns ingen satir.
SPE: Men? Finns det ingen satir, vad finns det då?
NJA: Fast det finns förstås satiriker.
SPE: Det var ju bra det, vad är då en satiriker enligt din åsikt?
NJA: Enligt min åsikt är en satiriker i första hand en självbelåten person.
SPE: Självbelåten? Jag trodde att en satiriker snarare var en giftig person?
NJA: Giftig och giftig. Om det vore bra att vara giftig skulle flugsvampen vara den bästa satirikern.
Men det kanske är så. Vad vet vi människor om flugsvampar.
SPE: Jag tycker inte om svamp. Det är den svampaktiga konsistensen som stör mig. Men min tanke var
nu närmast att få lära mig hur man gör för att gissla överheten.
NJA: Gissla och gissla. Att gissla är en hobby för sadister.
SPE: Och jag tänkte på alla härliga måltavlor som finns för en satiriker!
NJA: Nämn en härlig måltavla för din tänkta satir?
SPE: Jaa, ta bara kungen!
NJA: Kungen och kungen. Kan man komma lägre än att klanka på kungen?
SPE: Vem ska man då klanka på?
NJA: Att klanka på arbetarklassen skulle kanske vara modigt.
SPE: Arbetarklassen? Men det är ju en av de trevligaste klasserna vi har här i landet! Arbetarklassen kan
man aldrig ge sig på! Då föredrar jag kungen.
NJA: Att påstå att kungen är korkad kan på sin höjd irritera rojalister. Och att reta upp rojalister är
inte ens värt besväret.
SPE: Jo, men om jag då möttes av ursinniga angrepp från fanatiska rojalister skulle det väl ändå
bevisa att satiren lyckats?
NJA: Motangrepp bevisar tyvärr aldrig att man själv har rätt. Så lätt är det inte. Inte ens med satir.
SPE: Jag tycker inte vi kommer någonstans.
NJA: Jag visste inte ens att vi skulle komma någonstans.
SPE: Men hur kan det finnas satiriker, om det inte finns någon satir?
NJA: Det är väl inte konstigare än att det finns fredsrörelser fast det inte finns någon fred.
SPE: Jo, men där sa du något! Om man skulle angripa fredsrörelsen, skulle man då inte bli
väldigt obekväm?
NJA: Obekväm och obekväm. Det är bara bäddsoffor som kan vara obekväma.
SPE: Men att ge sig på politiker måste väl ändå alltid vara ett säkert kort?
NJA: Skäller du på en politiker- gynnar du en annan politiker. Då kan du lika gärna låta bli.
SPE: Min dröm är alltså att bli en farlig sanningssägare.
NJA: Farlig och farlig. Det är bara brottslingar som är farliga.
SPE: Jag får tydligen ta till storsläggan! Karl Gerhard!
NJA: Karl Gerhard? Vad är det med Karl Gerhard, bortsett från att han är död?
SPE: Men han var väl ändå en stor satiriker!
NJA: Kanske han var. Men han är det inte längre. Det enda som idag finns kvar av Karl Gerhard är
enfaldiga schlagersnuttar och föråldrade kändiskataloger.
SPE: Men glöm inte att han var MOT Hitler!
NJA: Hade han varit FÖR Hitler hade han varit väldigt obekväm idag.
SPE: Dig är det ju omöjligt att prata med.
NJA: Det pratas ändå alldeles för mycket. I det här landet. Och förmodligen också i alla andra länder.
Här behövs mer forskning och mindre prat,
SPE: Men vad ska man då egentligen göra?
NJA: Vem har sagt att man ska göra något?
SPE: Men när jag nu verkligen VILL angripa allt jag ogillar?
NJA: Man kan inte alltid få det som man vill. Jag tror att bästa angreppsformen är total tystnad.
Att hänga folk i tysthet anses allmänt vara ett väldigt effektivt sätt att tysta folk.
SPE: Ja? Tystnad kan kanske vara bra. Ibland. Men jag föredrar ändå klarspråk och att tydligt stå för
sina åsikter.
NJA: Den som står för sina åsikter skymmer sikten för andra.
SPE: Jag förstår inte ens hälften av det du säger...
NJA: Det är bara dumskallar som tror sig förstå mer än hälften av det dom förstår.
SPE: Men nu har jag hur som helst kommit hit för att få goda råd av dig. Hur ska jag göra för att kunna
stå på en scen och modigt gissla överheten?
NJA: Gissla på du bara. Det stör nog ingen. Men hela ditt idisslande gisslande är i grunden ändå bara
din egen självbelåtenhet förklädd till angrepp på andras självbelåtenhet.
SPE: Det där förstod jag inte alls. Utan jag anser att det behövs satir till tusen i dagens svenska
samhälle!
NJA: Ve, ve det land som påstås behöva satir!
SPE: Satir behövs. Visst. Men satir om vad? Har du något bra tips?
NJA: Varför inte lappar?
SPE: Lappar? Du menar väl ändå inte samer!
NJA: Klart jag menar lappar. Lite samesatir skulle säkert sätta sprutt på alla rätt-tänkande.
SPE: Men det är ju otänkbart! Samer är ju en minoritet!
NJA: Är det en merit att vara en minoritet?
SPE: Det är klart det är. Den påbjudna åsikten är att det alltid är synd om alla minoriteter.
NJA: Seriemördare är också en minoritet.
SPE: Absolut inga samer för min del!
NJA: Men om du skulle skälla ut alla som jobbar inom vården? Och alltid påstås "gå på knäna"? Säga
att dom inte gör annat än dricker kaffe och pratar skit dag ut och dag in?
SPE: Ujujuj! Det var en saftig sak! Undrar vad som då skulle hända..?
NJA: Då skulle det vanliga hända. Nämligen inget annat än den vanliga strömmen av rutinerat
upprörda ord, ord, ord.
SPE: Och vad skulle facket säga..?
NJA: Facket skulle bli förbannat. Det är deras jobb.
SPE: Fast då hade jag förstås i alla fall lyckats reta upp NÅN...
NJA: Att reta upp facket räknas inte eftersom facket helt saknar humor. Om man ertappas med att ha
humor blir man utesluten ur facket med omedelbar verkan.
SPE: Kan det verkligen stämma?
NJA: Klart det inte kan.
SPE: Facket är nog för farligt. Men om jag skulle ge mig på ensamstående mammor då..?
NJA: Då skulle du själv bli väldigt ensamstående. Tål du det?
SPE: Tål och tål. Visst vill man vara obekväm, och giftig, och farlig, och det. Men det måste väl
ändå vara viss måtta.
NJA: Och det skulle bli ett jävla liv. Men buller bevisar tyvärr inte att man själv har rätt.
SPE: Det här var svårare än jag trott. Får man ens ge sig på feta tyska direktörer nuförtiden!?
NJA: Man får. Men man får inte längre något beröm.
SPE: Men då skulle man i alla fall sparka uppåt.
NJA: Sparka och sparka. Sparka uppåt, eller sparka neråt, eller sparka mittemellan. Huvudsaken är väl
ändå att det sparkas. Satir som inte vågar sparka neråt är feg satir. Fast all satir är förstås feg.
SPE: Spelar ingen roll vad du säger! Jag vill sparka, slå, smäda, häda och gissla! Jag vill vara giftig,
vass, spetsig, obekväm, provokativ, och farlig till tusen! Fast med förnuft.
NJA: Kan kanske bli svårt att förena.
SPE: Och trots allt du sagt har jag kvar min dröm om att få kasta skit på allt jag ogillar!
NJA: Varje gång du kastar skit gödslar du det du ogillar.
SPE: Jag ger upp. Nästan. Du hävdar alltså fortfarande att det inte finns någon satir?
NJA: All satir som utger sig för att vara satir är död. Så fort man fattat hur det är tänkt är
satiren död.
SPE: Vet inte om jag förstår...
NJA: Då har du kommit en bra bit på väg. Att få folk att känna sig osäkra är bättre än att få folk att
känna sig förbannade,
SPE: Osäkra snarare än förbannade? Ska jag komma ihåg. Och nu ska jag gå hem och skriva min första
satir. Och nu ska dom jävlarna verkligen få veta att dom lever!
NJA: Det vet dom redan. Det är det som är problemet. Det du ska göra är att försöka få dom att veta
att dom INTE lever.
SPE: Att dom INTE lever? Nästan så jag ångrar att jag kom hit för att få råd av dig...
NJA: Det var roligt att höra. Då har jag lyckats.
SPE: Du får mig nästan att tro att satiren är död.
NJA: Satiren kan aldrig dö. Den som aldrig blivit född kan aldrig dö.
SPE: Det var det värsta jag hört. I alla fall idag.
NJA: Och i morgon blir det ännu värre. Hoppas jag.
SPE: Jag vet inte ens om jag kommer i morgon...
NJA: Det vet dom aldrig. Men dom kommer alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar