DJURISK DIALOG

3218/

Vi befinner oss i en helt vanlig hundbutik:
- God dag kennelklöbb!
- God dag höndkönd!
Och man inleder köpslåendet:
- Har ni fått in något bra högdjur?
- Nej men det lär vara en högkonjunktur på gång, säger han.
- Han där borta, som gläfser, nafsar, morrar och går an?
- Inte bara det. Nu drägglar han också. Han är väldigt läraktig.
- Hur bär ni er åt för att få fram så vidriga djur?
- Det är en naturbegåvning.
- Är det inte en djurbegåvning?
- Gärna för mig. Kunden har alltid rätt, även när kunden har fel, vad får det lov att vara idag då?
- Jag skulle vilja se på något labbradåraktigt!
- Vem skulle inte vilja det? Men labbradårerna är tyvärr slut.
- Vars ligger pudelns kärna då begraven?
- Begravd på det vanliga stället. I frysen på Ming-Tjing-Ding.
- Kineser, kineser! Överallt ätande, glurpande, slufsande, och slukande kineser!
- Vi säljer många hundar till Ming-Tjing-Ding. Gillar man hund, så gillar man hund. Ett urgammalt och urdumt kinesiskt ordspråk.
- Hundkött kan förstås vara gott mellan varven, men idag hade jag tänkt mig något mer levande.
- Kan något vara mer levande än en riktigt saftig hundbiff?
- Får vi hoppas. Har ni något nyinkommet?
- Vi har just fått in en utvikningsaffisch på den käcka rymdhunden Lajka.
- Den måste jag ha! Det var himla synd om Lajka. Hade bara hon fått leva, skulle hundhistorien ha sett helt annorlunda ut.
- Ryssarna är ett elakt folkslag. Det beror på de sneda ögonen.
- Eller på den sneda politiken. Folk som sysslar med politik hinner inte med något annat. Ofta hinner dom inte ens äta. Och när dom då väl blir hungriga, då blir det krig.
- Här behövs mer forskning.
- Här behövs fler hundar.
- Fast hundforskningen har gått framåt väldigt sista tiden, har jag läst.
- Man ska inte tro allt man läser. Man ska nöja sig med tre-fjärde-delar.
- Vi satsar stenhårt på hundforskning, vi ligger i framkant, eller nåt åt det hållet.
- Hur många forskare har ni som är fast anställda?
- Fast och fast. Det där med fast är förstås en smaksak. Men låt mig säga så här, vi har fyra som forskar på halvtid, och en kvarting.
- Vad har de för bakgrund. utbildning, och framtid?
- En har jobbat som schäfer. En var knäpudel från början, och så har vi förstås en helt vanlig vinthund.
- Dom säger vinthundar är rätt dåliga på bestialiska djurförsök?
- Dom säger så mycket. Har man väl bara fått igång vinthunden avlägger han sin forskarexamen i ett huj! Och dom disputerar, och diskuterar, och gläfser så det står härliga till! Omöjliga att få stopp på! Dom forskar och forskar, så tungan hänger ut ur mun!
- Jag har aldrig varit mycket för det där med tungor. Och nonsens är det värsta jag vet.
- Det är väldigt olika det där med hur man uppskattar tungor. Och vi får heller inte glömma bort att nonsens är väldigt populärt på kalfjället. Och pudlarna är i sin tur kända för sin intuitiva forskningskultur.
- Vad beror det på?
- Pudlarna härstammar ursprungligen från Transsylvanien.
- Det förklarar saken.
- Där pudlarna uppfann kompassen redan på l700-talet. Nu råkade visserligen kompassen redan vara uppfunnen. Men ändå.
- Men ändå. Inte illa av en pudel.
- Fast egentligen var det två pudlar. Om sanningen ska fram.
- Och den ska den! Jajamen! För visst ska väl sanningen fram? Hur skulle det annars se ut? Men hur kom pudlarna då egentligen hit till den här butiken?
- Dom slet sig från Transsylvanien. Det är därifrån uttrycket "slita hund" kommer. Det var ett Transsylvanskt uttryck från början, som dom tog med sig.
- Man kan alltså tydligen ta dom med sig?
- Pudlar kan. Djur är klokare än människor.
- Visst är dom! Bland annat tycker jag att djur förklarar så bra.
- Och tänk djurens jordnära språk! Man får ofta liksom mylla i mun när man blir tilltalad av ett tilltalande djur.
- Man kan väl här tänka på en bäver?
- Absolut. En bäver är bästa beviset på att det finns en gud. Någonstans i skogen.
- Ja. Då har jag bara ett enda ord att tillägga.
- Låt mig gissa! Ni avser naturligtvis ordet "Vov"?!
- Jag föredrar faktiskt ordet "Vaff", numera. Vaff är mer gångbart i ett mångkulturellt samhälle.
- Alltså: Vaff!
- Och kan man ens tänka sig ett bättre slutord än Vaff!?
- Knappast. Det är nog inte ens lönt att försöka.