6470/
78: Dom dricker. Ja. Men dom ogillar att dricka hårvatten. Jag har frågat dom.
33: Som man frågar får man svar. Och tvärtom.
78: Ja det finns folk av alla de sorter och slag. Min granne är kåsör. Bara en sån sak kan få en att i mån av tid börja fundera över både vadan och varthän.
33: Det kan inte vara roligt att ha en kåsör som granne.
78: Roligt är det inte. Men det kunde varit värre. Seriemördare går inte heller av för hackor.
33: Så snart det flyttar in en kåsör sjunker tomtpriset som en sten.
78: Men många stenar är värdefulla.
33. Har man sett en sten har man sett dem alla. Men det värsta med kåsörer är att dom förökar sig som mullvadar.
78: Jag har alltid undrat över hur mullvadar egentligen gör när dom förökar sig?
33: Mullvadar gör som alla andra. Fast mer i smyg. För skams skull förökar sig mullvadarna långt, långt nere någonstans i underjorden där ingen kan se dom hålla på.
78: För skams skulle har jag bitit huvudet av skammen. Och det var då sannerligen inte särskilt gott. Men det var skönt få det bortgjort. Ungefär som att dra ut en tand. Så nu är jag helt skamlös. Och det känns bara bra.
33: Fast säga vad man vill om mullvadarnas skamlösa uppförande under jorden, det har alltid varit väldigt gladlynta djur.
78: Precis som bönder då.
33: Fast bönderna kom aldrig riktigt upp i år. På grund av torkan. Eller på grund av vätan. Eller på grund av allmän ovilja att visa upp sig.
78: Ja det där känner man ju till, "När bönder ger kex - ger Axel smisk!"
33: Egentligt ruggigt det där med smisk. Men Axel säger att dom egentligen tycker om det. Innerst inne.
78: Jag är allergisk mot innerst inne. Innerst inne är vi alla maskätna. Eller blir. Det är bara en tidsfråga.
33: Allt är en tidsfråga. Mot tiden hjälper inte ens ett hyfsat atomur.
78: Man får väl vara glad numera över att man alls har tak över huvudet.
33: Hur mycket fick ni ge för huset? Med tak och allt?
78: Inte mycket.
33: Så mycket? Då gav ni för mycket. Och hur mycket gav ni under bordet?
78: Vid min ålder ger man inte längre pengar under bordet. Antingen har man blivit för hederlig, eller så är man inte längre lika vig som förr.
33: Eller så har bordet blivit lägre.
78: Man var vigare förr när man hade vantar på vintern.
33: Att folk var vigare förr berodde på att folk bugade sig förr.
78: Men jag har nog ändå alltid sett artighet som ett hyfsat tecken på artighet.
33: Men det ingick väl i alla fall värme?
78: Visst ingick det värme. Men bara inomhus. Och bara på sommaren. Men bara någon dag efter husköpet blev det vinter. Och då blev det kallt ute. Och då blev det kallt inne. Och då hjälpte det inte hur många vantar man än drog på sig.
33: Naturens gong-gong är inte att leka med. Det är så sant som det är sagt. Om inte värre. Huset var väl helt enkelt dåligt isolerat.
78: Fast vi fick förstås skylla oss själva.
33: Att skylla sig själv är ett överskattat nöje.
78: För det stod klart och tydligt "isolerat läge" i annonsen. Fast det var så himla finstilt att det var omöjligt att se.
33: Det kallar jag finstilt. Fast han kanske bara var blyg. Vad gjorde ni då?
78: Ja, vad skulle jag göra? Jag blev tvungen göra som alla andra, och det är ju aldrig roligt. Jag blev tvungen linda in hela huset med isoleringsband.
33: Hjälpte verkligen det?
78: Det hjälpte inte ett dugg. Men han som sålde isoleringsband blev i alla fall glad.
33: En glad granne är en syn för gudar.
78: Men jag såg aldrig till några gudar på granntomten vad jag kunde se?
33: Lika bra det. Gudar brukar bara böka till det om dom får härja fritt på tomten. Det är därför så många nuförtiden hellre har hund än religion.
78: Och hundar är dessutom lydigare än gudar. Det säger alla.
33: Det gör dom. Visst gör dom det. Dom säger inget annat.
78: Om ingen sa något skulle det ofta vara svårt att samtala.
33: Du sade det. Jaja. Det finns nog inget så vettigt som ett vettigt samtal med en vettig människa?
78: Nej vad skulle det vara?
33: Det skulle vara ett ovettigt samtal med en ovettig människa då?
78: Men det går ju inte ens att jämföra!
33: Fast jämfört med ingenting är någonting inte alls att förakta.
78: Du sade det!
33: Gjorde jag? Nu igen? Då får jag verkligen be om ursäkt!
78: Klart du får be om ursäkt! Att be om ursäkt är det billigaste man kan göra i dagsläget.
33: Det beror på inflationen.
78: Eller på profitkvotens fallande tendens.
33 + 78: Eller på båda två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar