3224/
40-talet var inte så glatt.
50-talet var glatt.
60-talet var ganska glatt.
70-talet var också glatt, fast nu började oljan bängla.
80-talet var trött.
90-talet var som det var, på sin höjd.
Men sen var det då äntligen 2000.
Gu vilken fest!
Man fick äta hur många bullar som helst, och två till!
Man fick dricka hur mycket man ville, och lite till!
FN både bjöd och betalade.
Gu att man blev som bakfull.
Det där var något som man nog egentligen borde komma ihåg?
Hur ska det då inte bli när man fyller 3000?
Fast FN-fonderna tog visst slut förra gången?
Vi får väl se vad han har råd med nästa gång.
Bäst bunkra upp på egen hand.
Så man är på säkra sidan.
Förstår inte varför alla gnäller på framtiden nuförtiden?
Han har väl inte gjort något?
Och var det verkligen roligt jämt på Alexander Den Stores tid?
Jag skulle tro det ordnar upp sig med framtiden.
Kommer den, så kommer den.
Kommer den inte, så kommer den inte.
Svårare än så är det inte.
Och svårare än så kommer det inte att bli.
Fast en del kommer kanske att dö.
Men andra kommer i gengäld att få evigt liv.
Det jämnar ut sig för dom.
Och om man inte trivs kan man ju alltid fara till Mars.
Det gör väl detsamma om man dör i krig eller i klimat?
Alla vapen är obehagliga om man råkar få dom på sig.
Utvecklingen går framåt, men nu har hästen ändå kommit tillbaka.
Fast nu var det en ny häst, jag kände inte alls igen han i början.
Det kanske bara var det, att hästarna var mänskligare förr?
Fast det där med förr är förstås komplicerat.
Det känns ibland som om förr inte längre har någon framtid.
Men det kan lika gärna vara något man får för sig när man får tid över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar