tisdag 21 juni 2011

146/ Jag hade i alla fall aldrig Che på väggen. Eller Mao. Eller Beatles. Eller ens Bo Bergman.

147/ Varför är alla som jobbar fackligt överviktiga?
       - Bra fråga. En utredning jobbar på den tunga biten och beräknas bli klar någon gång.

148/ DU DUGER SOM DU ÄR
        Du behöver aldrig utbilda dig. Du behöver aldrig lära dig något nytt. Du behöver aldrig motionera. Du behöver aldrig börja sluta röka. Kröka på du bara, vräk i dig chips och om du knarkar, stå på. Om du är elak och sadistisk är det helt och hållet din sak, en smäll då och då har ingen dött av, och det var dessutom inte ditt fel att han dog. Du duger fint, inga problem, passar inte galoscherna får dom väl ta på stövlar, och det är väl inget fel på att vara lite kriminell, huvudsaken är att du duger, och att sitta inne är inte värre än göra lumpen, vilket jävla kamratskap fi-faan va kul vi hade att oj-oj-oj.
       Du duger som du är, du behöver egentligen inte göra någonting, det enda du behöver göra är att dö. Och att dö kommer inte heller att medföra några som helst problem för dig, du kommer att duga precis lika bra som död, lita på mig, jag har varit med förr.

149/ Armstrong hade gjort sitt inom jazzen sådär 1930, resten var underhållning. Och Povel och Owe T var färdiga ungefär 1960, resten var mest repriser på sig själva, inget ont om repriser och inget ont om underhållning, men ändå. Men ändå, kanske lite småsorgligt att så många stagnerar så flitigt?
       Men Bo Bergman höll igång och hade styrfart ända upp mot 100 (fast då var han förstås död, men ändå) och tänk om bara Bix fått leva och ha hälsan och tagit det lilla lugna, vad hade han då inte, det där vet ingen, meningslöst fantisera, folk dör ofta när dom dör, varken förr eller senare.

150/ Men
        om inte OM hade varit
        men
        OM är alltid
        det kan du vara förvissad om
        och sen är det ju också det att somliga sonetter är småväxta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar