7111/

Joo? Klart det kunde ha varit roligt (och praktiskt) att ha haft större framgång som författare? I alla fall DÅ? Men NU tror jag inte det spelar någon större roll? Kanske till och med tvärtom? Man blir som van vid att vara medelmåtta? Och man riskerar aldrig att bli fördetting - när man aldrig varit något eller någon?

7112/

En bra basfråga: Varför skulle 27 hopslagna EU-länder vara visare än Sverige? 27 brokiga, och ibland tokiga, länder skulle hopslagna bli kloka till tusen? Låter inte särskilt troligt. Det går inte att addera slughet. Jo, det kanske går, men i så fall går det illa. Men nackdelarna med bra basfrågor är att dom aldrig får några bra svar.

7113/

Det är det där gamla vanliga med ambitioner, pretentioner, finkultur, och den enfaldiga viljan att envisas med att försöka göra något annat än det man är bra på att göra. Ju mer ambitiös Ellington var - desto närmare Paul Whiteman kom han. Och sorgligast av allt: Scott Joplin som nödvändigt skulle skriva dåliga operor, när han kunde ha komponerat trevliga och lönsamma ragtime-låtar! Ambitioner kan bara bängla till det för den bästa för det mesta.

7114/

I år blev det inte mindre än TVÅ blankröster. Nytt personligt rekord. Den lokala och idiotiska folkomröstningen var förstås självklar att blankrösta i. Och "EU-valet"? Ett bluffval. Skendemokrati som är till för att dölja Det Demokratiska Underskottet. Och inbilla och ituta oss att EU = VI!  Så är det inte,  kommer det aldrig att bli, och varför i all världen skulle EU vara VI!?